Skip to content

Hjärtstartare

19 november 2010

Hjärtmuskelcellerna har förmåga att liksom andra muskelceller kontrahera sig när det kommer en nervimpuls som sätter igång kontraktionen, men de har också en förmåga att själva skapa en sådan impuls och i sin tur påverka omkringliggande hjärtceller. Denna inbyggda klocka går olika fort hos cellerna i olika delar av hjärtat, och det gör att de specialiserade celler som så att säga går snabbast (vanligtvis i den så kallade sinusknutan) normalt tar kommandot över resten. Men ibland utbryter anarki, så att muskelcellerna kontraheras oordnat, vilket kan orsakas av en skada, exempelvis ett elektriskt olycksfall eller hjärtinfarkt. Det som inträffar då kallas kammarflimmer och leder till att pumpförmågan genast upphör. Med hjälp av en defibrillator kan man leda en kortvarig elektrisk stöt genom hjärtat, vilket för ett kort ögonblick nollställer alla hjärtceller samtidigt och ger ett överordnat centrum chansen att ta kommandot igen. Det är viktigt att detta görs snabbt, inom några minuter. Därför har man nu börjat placera ut halvautomatiska defibrillatorer på olika offentliga platser, och tanken är att även personer utan medicinsk utbildning ska kunna hantera dessa och på så sätt rädda liv, vilket sannolikt är möjligt. Men det finns en risk att man förlitar sig alltför mycket på den robotliknande datatekniken (apparaten ger förslag till åtgärd via röstmeddelanden). På sjukhus och vårdcentraler har man i många år använt manuella apparater, som kräver ett visst medicinskt kunnande (bland annat för att undvika skador på användaren som kan få en livsfarlig elchock om man gör fel!). För några år sedan beslutades (av någon inom landstinget?) att även primärvården ska använda de enklare apparaterna, varför till min stora sorg även vår fina defibrillator byttes ut mot en "hjärtstartare". Mitt intryck är det tar längre tid med den halvautomatiska moderniteten att komma till diagnos och åtgärd än med vår gamla hederliga apparat där man kunde "komma till skott" inom några få sekunder. Och under tiden står man kanske bara runt den medvetslöse och gör ingenting. Mina farhågor verkar nu ha bekräftats. En undersökning nyligen publicerad i Journal of the American Medical Association visar att överlevnadschansen minskar när sådana "hjärtstartare" används i sjukhusvården jämfört med när man inte har tillgång till sådana!
Länk till Dagens Medicin
För att visa hur det kan se ut följer här några autentiska EKG-exempel. En äldre kvinna drabbades av oväntat hjärtstillestånd liggande på en undersökningabrits på min distriktsläkarmottagning. Inom någon minut var hon defibrillerad. Kammarflimret återkom strax och det krävdes ytterligare ett par stötar innan hjärtrytmen stabiliserats så att hon kunde transporteras till sjukhus. Hon levde sedan frisk och välmående i ytterligare ett halvt decennium.

Kammarflimmer

En dunk i bröstet utlöser en kontraktion men flimret fortsätter

Defibrillering

Defibrillering, därefter ett kort uppehåll, sedan startar sinusknutan

Instabil rytm

Tendens till återkommande kammararytmi

Flimmer

Ännu en flimmerepisod defibrilleras

Sedan en tid har ”experterna” ändrat rekommendationerna för hur HjärtLungRäddning ska gå till. Bröstkorgskompressionerna ska nu vara snabbare (100 per minut) och luftinblåsningar kan man avstå från. Att detta är bättre än att inte göra något alls kan man ju tänka sig, men om det är bättre än de gamla rekommendationerna, eller lika bra, kan man fundera över. För att en behandlingsform ska kallas vetenskaplig krävs dels en rimlig teoretisk motivering, dels en empiriskt, i praktiken, påvisad fördel. Tyvärr saknas inte exempel på att rekommendationer från små grupper av medicinska experter fått stort genomslag, för att 10-20 år senare visa sig helt förkastliga. Kända sådana är kostråden för spädbarn, som i stället för att minska ökade risken för glutenintolerans, och rekommendationer om hur de ska ligga och sova, på mage eller rygg, för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Det tidigare under ett antal år rekommenderade bukläget visade sig öka risken! Detta verkar dock inte avskräcka vissa experter från att komma med nya tvärsäkra anvisningar.

Annonser
3 kommentarer leave one →
  1. 19 november 2010 09:03

    Välsignade vare alla dessa expertråd!
    För ett antal år sedan fick man lära sig hur en tandborste skulle hanteras för att effektivisera tandrengöringen. Borsten skulle med snabba rörelser, föras vertikalt på tändernas fram- och baksidor. Det visade sig emellertid att metoden hade en icke önskvärd biverkan i form av att man petade upp tandköttet, vilket i förlängningen riskerade att blotta tandhalsarna.
    Alltså ändrades överhetens rekommendationer. Nu skulle tandborsten istället, med visst tryck, föras i en riktning, från tandfästena och utåt.
    Varför man senare istället förordade ”gnuggmetoden” är för mig okänt. Nu skulle man istället föra tandborsten i små, men försiktiga gnuggrörelser i flera riktningar över alla tandytor.
    Idag ska man, det har jag sett på TV-reklamen, göra som alla de vitrockade forskarna i jättelaboratorier rekommenderar – köpa en eltandborste! Auktoritetstroende som jag är, köpte jag en sådan, enbart för att finna att batterierna alltid var urladdade när jag stod i begrepp att genomföra tandrengöringen.
    Nu står jag ofta handfallen och förvirrad med min gamla tandborste i hand. Hur ska jag göra? Experter, ge mig ett råd!

  2. Bernt permalink*
    20 november 2010 09:51

    Ja, alla dessa batterier! När jag var liten fanns det nästan bara två sorter, runda ficklampsbatterier och platta ficklampsbatterier. De platta var praktiska, när man experimenterade kunde man fästa krokodilklämmor i dem, och man kunde hålla batteriets metalltungor mot sin egen tunga för att känna om det fanns ström kvar i batteriet.
    Nu finns det ju mängder av batterityper, men alla har det gemensamt att de tar slut när man minst önskar det, exempelvis i borrmaskinen, digitalkameran och mobiltelefonen.

  3. 23 november 2010 16:24

    Det finns de som klarar upp till flera år utan att behlva byta batterier!! Inte klokt men den vi köpte klarar sig helt utan service, undantaget att den används såklart.
    Kolla in http://www.defibrillator-hjartstartare.com och klicka runt lite så hittar ni sökert samma som vi köpte. (Zoll nånting)

    /Jenny

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: